Utdrag ur Henriks Karlssons bok "Havet Var vårt liv": Nolö är den nordligaste delen av Björkö, möjligen en egen ö från början1. Den skattlades med Ryd senare än den södra delen av ön, och kom att bli värderad till en halvgård av krononatur. Här bodde människor som var både skeppare och jordbrukare. På går-dens mark låg strandsittarbosättningarna Bovik och Sunnebacken. Ofta skrevs i skatte-längderna Nolö även för dessa. Se mer om detta i avsnitten om de ställena.
Enligt jordeboken levde på Nolö 1568 en man som hette Torsten. Efter honom kom Per, och sedan Jon Larsson. Per var troligen far till Per Persson i Bovik (se denne). Hur Jon Larsson kom till bruket på Nolö är omöjligt att säga. Man vet i alla fall att han bodde där åtminstone 1603-51.
Jon var skeppare. Den 4 april 1607 fraktade han timmer och fisk till Köge i Danmark. I november 1610 transporterade han kalk till Bohus fästning, och 1612 fraktade Jon ved två gånger med en skuta på 10 läster. Efter detta nämns inte Jon i tullräkenskaperna med säkerhet. Det finns noteringar 1618 och 1624 med hemort Kalvsund, men eftersom det då även fanns en Jon Larsson pa Öckerö är det omöjligt att veta vem som avses. Resorna 1618 och 1624 gick till Roskilde.
Jon Larsson på Nolö hade fyra kända barn. Dottern Ingegerd ("Ingiel", 1618-98) var gift med Jöns Håkansson, nämnd 1657-83. Av namnet att döma kan han ha kommit från den närbelägna Överön i Torsby där det enligt tullräkenskaperna levde skeppare med den namnkombinationen, bl.a. Jöns Håkansson 1607-09, Håkan Jönsson 1643-45 och Jöns Håkansson 1651-54. Den sistnämnde kanske t.o.m. var identisk med den som kom till Nolö.
Jon Larssons son Anders var född cirka 1620 och uttogs till båtsman 1640. Vad det blev av honom sedan är okänt. Se dock nedan om brodern Jon Jonsson.
Gamle Jon på Nolö hade en son eller måg Lars Jonsson också, nämnd i skattelängder-na mellan 1637 och 1652. Han gifte sig 1638 och kom att bli skeppare. Från 1654 i tull-räkenskaperna och 1658 i skattelängderna nämns en Lars Jonsson på Hyppeln, där det bara funnits en fattig änka. Lars Jonsson på Hyppeln fick barn redan 1648 (dottern Si-ri). Det skulle vara egendomligt om han var bosatt på ön i sex eller tio år utan att näm-nas i skattelängderna, varför han måste ha kommit från något annat ställe. Därför är det mycket sannolikt att Lars Jonsson på Nolö flyttade till Hyppeln. Dotterns namn tyder också på att Lars egentligen kom från Öckerö Norgård, där det fanns en Lars Jonsson Gadd med hustrun Siri, vilka skulle kunnat vara denne Lars farfar och farmor.
Skeppsfarten inleddes senast 1650, då Lars på Nolö den 30 oktober i Kungälv betalade tull för spannmål från Danmark. Mellan 1655 och 1657 deltog han ganska regel-bundet i timmerfrakten från Uddevalla med omnejd till Danmark. Åren 1657-58 förde Lars ved till Köpenhamn. Skutan var på 10 läster, alltså av medelstorlek. I längderna står alltid bara Kalvsund som hemort, men det fanns ingen annan med det namnet i socknen vid den tiden. I mantalslängderna nämns han på Nolö 1638-52, och det är som nämnts troligt att det var han som flyttade till Hyppeln senast 1654.
Den av syskonen som mest utvecklade faderns sjöfartsverksamhet var sonen Jon Jonsson. Han nämns 1637-57 i skattelängderna och 1645-80 i tullräkenskaperna. Skutan var en av de största på öarna, 20 läster. Kanske hade han två skutor, då lästetalet anges till så olika siffror som 6 och 20. Den 8 april 1645 gav han sig iväg till Glückstad med timmer från Uddevalla. Sedan fortsatte han omväxlande till Glückstad och östra Dan-mark. Ofta tog han med spannmål tillbaka. Den 3 augusti 1647 hade Jon tänkt ge sig till Göteborg med fisk, men bytte lasten till timmer och seglade till Danmark.
År 1649 handlade Jon Jonsson med Sverige. En resa gick med fisk till Nyköping, och därifrån med spannmål. En annan resa gjordes från Göteborg med salt till Stockholm, och åter med järn och råg.
Den 29 april 1653 kom Jon till Kungälv och fick 50 riksdaler för frakten av 125 sol-dater till Köpenhamn. Han hade seglat i konvoj med Tore Persson i Tumlehed. På våren 1654 fraktade Jon Jonsson ved till Köpenhamn. Man kan följa hur det gick till genom fraktkvittona. En resa samma år gick med timmer från Svinesund till Malmö, varifrån sedan spannmål hemfördes.
Den 31mars 1656 inledde Jon Jonsson sina resor till Holland. Då förde han 33 oxar från Kungälv och återkom den 1 maj med mursten, järngrytor och humle. Det framgår att Jon fraktade för handelsmän i Kungälv som t.ex. Hans Sticher. På våren 1657 fördes ox-ar och timmer till Holland. På återresan fick Jon tydligen dåligt med last och gick bal-lastad, med undantag av lite humle.
Åren 1662 och 1664 var Jon registrerad i Marstrand som flera andra öskeppare. Ett par år senare seglade han på Stralsund och Lübeck. Med sitt sjöbrev från den 3 april 1666 fick han fritt passera Öresund. Den 19 maj 1680 fick Jon sjöbrev det året, och seg-lade mellan Uddevalla och Malmö. Vi får veta att hans skepp då hette St. Johannes. Lus-tigt nog hade de båda storskepparna på Nolö fartyg med namn bildade efter sig själva -Per St. Petter, och Jon St. Johannes.
Storskepparen Jon Jonsson på Nolö hade två söner. Den ene, Jon, nämns bara i samband med tiondesättningslängden 1694. Han uppges då ha varit utseglad. Den andre sonen var Anders. Han gifte sig på Nolö 1682 och fick en son med namnet Jon 1684. Det kan tyda på att fadern dött strax innan, vilket också stämmer med mantalslängderna. Anders var skeppare och hade en skuta på 10 läster. År 1687 fraktade han järn och bräder från Göteborg till Ålborg, och sill därifrån tillbaka till Göteborg. Efter några få års äktenskap dog hustrun Börta Larsdotter, varefter Anders gifte om sig med en Maret Olsdotter. Han blev inte gammal, utan levde bara till 1693.