För Allmenheten - Ansedel
För Allmenheten - Ansedel
NamnUrsilla Hansdotter Wadst 
Död1698-03-12, Göteborg (O)
Begravd1698-03-12, Göteborg (O)
Yrke"Matrona"
FlaggorTidigaste ana
FarHans Mattson
Partners
Notis för Anders (Partner 1)
Utdrag Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807
Nionde roten, tomt 20
Kvarteret Polismästaren
Tjugotredje roten 1637–57v Rote 12 1657h–70
Tullskrivaren Anders Olsson
1666–81 Gustavi tomtöreslängd 1670–81
M1676: 1 tomt
Se tomt 4.26, där hans föräldrar torde återfinnas.
Tullskrivaren Anders Olsson utsågs 1663 till Anders Pedersson stämpelmästares efterträdare. Han uppehöll befattningen vid sidan om sitt arbete som tullskrivare. Sedan borgaren Hans To- misson hade skaffat sig stöd hos de höga herrarna i Stockholm kunde han 1666
undantränga Anders Olufsson som stämpelmästare men efter Hans Tomissons död 1668 återfick Anders Olufsson tjänsten och kvarstod i befattningen till den 1.7.1674 även sedan han utsetts till kontrollör vid Stora Sjötullen (Almquist I:411). Vid kämnärsrätten den 10.10.1784 krävde han 30Tomt 9.20 7
dr smt av besökaren Anders Laurins hustru, som han på hennes begäran överfört till hennes man i Stockholm. Den 6.3.1690 fordrade häradshövding Erik Sparrman på sin svärfader överinspektör Erik Gyllenbergs vägnar Anders Olufsson på en summa penningar. Den 13.6.1691 omtalas sal kontrollören Anders Olufssons begravning i Gustavi räkenskaper.
Vad som kunde hända för en borgare, som samtidigt var kreatursägare, när djuren skulle föras från mulbetet utanför vallarna, framgår av denna berättelse den 14.11.1679, då kontrollör Anders Olufssons ombudsman Nils Krook vände sig mot Olof Mattsson i Mölndal. Då vittnade pigan Kerstin Larsdotter om att hon kommit med boskapen från Heden i Gamle Port och när Olof Mattsson kom körande med sin kärra och hon ”med de andra ropade, att han hålla skulle, ville han intet, ehuruväl en dräng med honom var, drog kärran något litet tillbakars av vindebroden, utan han slog Boskapen med sin piska och tre kor fölle av vindebryggan i vallgropen, då käran- dens ko fick skadan. Berättandes Bonden drucken wara och stälte sig helt obeskedelig och ville inte låta boskapem gå fram”.
Enligt Kerstin Håkansdotter ”kom boskapen i porten och bonden wed innersta vindebryggan, och de ropade, att han skulle hålla stilla, då fuller en dräng han hade med sig ville draga kärran tillba- kars men Olof Mattsson grente Boskapen och slog dem med en piska, att tre kor föllo av vindeb- ryggan neder i vallgropen, och då blef Anders Olofssons ko skadad af pålar, som de sedan uphi- elpte. Hon hade inte hört sådana ord, som bemälte Mattsson i sin skrift infört hafwer, nämligen att de wille köra Boskapen på bonden”.
Britta Nilsdotter vittnade att ”när tree stycken kommo af Broden ner i vallgropen” blev Anders Olufssons ko illa skadad på ryggen och i sidan.
För denna ko, som ”Olof Mattsson i öfwermod skall hafva kört af Broden wed Gamle Port i Wallgrafven, hwilken är fördärfvat worden” hade Anders Olufsson begärt 8 rdr. Rättens dom löd, att eftersom ”Olof Mattsson hafver med sin piska slagit kon, att hon däraf förskrämd blefwen och af Broden i vallgrafwen fallen” — skulle Olof Mattsson betala 7 rdr till Anders Olufsson. Sedan skulle bonden få taga till sig den fördärvade kon och ”bäst han kan nyttig göra”.
Anders Olufssons änka Ursilla (Ursilia Hansdotter) Wadst tycks ha varit invecklad i viss sam- handel med David Andersson. I Göteborgs magistrats registratur Ba:7 för den 21.8.1693 omtalas hennes supplik hos hovrätten och ”parternas mycket intrikata räkningar och contraräkningar”. När Berg (II:11–12, 111) säger, att släkten Wadst härstammade från en Hans Mattsson (se Ser måste detta innebära, att denne var far till Ursilia. Hennes begravning är antecknad i Gustavi rä- kenskaper för den 12.3.1698.
Kontrollör Anders Olufsson hade följande kända barn:
1) handlanden Gabriel Wadst, burskap 21.11.1701 (begr. D 3.4.1704). Änkan Elisabeth Rambe- au (begr. D 11.4.1737), dotter till handl. Matthias Assmundsson Rambeau och Brita Hansdotter, hade tidigare varit gift med den från Vänersborg stammande handlanden Johan Funke (Uddevalla dombok 1703, 230) och gifte efter Gabriel Wadst död om sig med handlanden och rådmannen Lars Hansson Liedgren (begr. D 31.3.1728, gift 1/ Jöns Andersson i Högens dotter Maria).
2/ Jacob Wadst. Han betecknades den 28.11.1692 vara medredare till Henrik Braun Johan, hä- radshövdingen i Fjäre härad Eric Stiernman samt till Gregorius Möllenhauer för ett fartyg för vilket den sistnämnde ersatte Peder Hansson som skeppare. Styrman var Erik Andersson Wik. Men det framgår (enligt en uppgift av adjunkt Per Wally, Norrköping) av hans i RR befintliga meritförteckning, att han först 1694 var färdig med sina studier i Uppsala och att han i början av
© Olga Dahl 2004
8 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807
1695 var auskultant i Göta hovrätt. Han blev rådman i Göteborg 1.1.1698 efter Erik Paulin, som hade blivit notarie. Han blev lagman i Västervik 1718. Enligt Wally torde han ha avlidit omkring 1744.
3) En dotter var gift med kontrollören Harald Arenberg (se nedan).
Var det ”madame Christina Wadst”, begr. D 14.3.1704?
4) En annan dotter Elisabeth övertog 7.3.1698 ett stolrum i Gustavi efter sin mor ”Sal Anders Olssons hustrus plats löstes av dottern Elisabeth Wadst”. Efter hennes död övertog hennes dotter Ursilia Edgren detta stolrum (14.4.1709). Elisabeth Wadsts make inspektör Jonas Edgren över- tog svågern Harald Arenbergs stolrum 10.4.1706 men också gården,
5) Annika Wadst (begr. som änka 24.2.1721 D) till vilken kontrollör Anders Olufsson den 25.12. 1578 löste stolrum. Hon och hennes man köpmannen Matthias Hansson, död 1692, var föräldrar till justitieborgmästare Johan Svedmarck, bosatt 7.24, efter vilken bouppteckning företogs 5.9.1743.
I Uddevalla dombok 1709 (sid 336b) står, att kyrkoherde Elias Parnovii änka Margareta Krakovia hade svågrarna rådman Wadst och inspektor Edgren samt att rådman Wadst var farbroder till Stina Parnovia. Kyrkoherde Elias Parnovii patronymikon var dock ”Svenonius”. Hade Ursilia Wadst tidigare varit gift med en Sven?
Namnet Sven fanns i släkten såtillvida, att Anders Olofsson kontrollörs trolige fader var en Olof Svensson. Parnovius var gymnasist i Göteborg 1672 och avled i Uddevalla 1708 som nyutnämnd professor och domprost i Åbo.
Harald Arenberg,
kontrollör Anders Olufssons måg, tidigare skriven 8.25 men var 1696 skriven för denna gård vid Östra Hamnen. Man känner inte hans härstamning men möjligen kan en antydan härom ligga i det faktum, att en länsman Anders Ohlsson i Göteborgs rådhusrätts protokoll (bou?) 1707 (s 341) omtalas ha sonen Olof Arenberg (också stavat Ahrenberg), som skulle bli skeppare och 26.4.1706 erhöll burskap. Harald Arenberg omtalas 5.2.1691 som tullskrivare vid Stora Sjötullen. År 1700 pantsatte han all fast och lös egendom på grund av egen och sina sal svärföräldrars skuld till Da- vid Amia (AIIb:4), som förmyndare till en Annika Joensdotter överlät Harald Arenberg hennes stolrum i Gustavi till Maria Börgesdotter den 23.8.1691. Till sin dotter Maria köpte han stolrum den 4.12.1699 efter Daniel Anderssons änka Christina Kock, som flyttat till Stockholm för om- gifte (EIIa:16, 1.3.1700). Maria Arenberg begravdes 1.10.1731 i Gustavi som änka efter Påwel Wallin (stämpelmästaren Paul Wallin)
Kontrollören Harald Arenberg begravdes i Gustavi den 12.4.1706 och hans änka den 4.4.1709. Hans stolrum övertogs den 10.4.1706 av svågern insp. Jonas Edgren och hans änkas stolrum den 14.4.1709 av dottern Stina Arenberg (var död 19.4.1711). Även en dotter Elisabeth Arenberg omtalas som ägare av stolrum i Gustavi.
Bouppteckning efter framlidne kontrollör Harald Ahrenberg och hans sal hustru (Christina?, se ovan) upprättades först den 7.5.1709 (Gbg bou 1709:542): boet innehöll mest böcker.
I en skrift utfärdad av Amias sterbhus ang. preferensen till kontrollören sal herr Ahrenbergs kvar- låtenskap skrev Johanna Ahlhielm, Hindrik Weddinghuusen (EIIa:22, 9.5.1710.)
Notarien Jonas Edgren
Nionde roten, tomt 20
Kvarteret Polismästaren
Tjugotredje roten 1637–57v Rote 12 1657h–70
Tullskrivaren Anders Olsson
1666–81 Gustavi tomtöreslängd 1670–81
M1676: 1 tomt
Se tomt 4.26, där hans föräldrar torde återfinnas.
Tullskrivaren Anders Olsson utsågs 1663 till Anders Pedersson stämpelmästares efterträdare. Han uppehöll befattningen vid sidan om sitt arbete som tullskrivare. Sedan borgaren Hans To- misson hade skaffat sig stöd hos de höga herrarna i Stockholm kunde han 1666
undantränga Anders Olufsson som stämpelmästare men efter Hans Tomissons död 1668 återfick Anders Olufsson tjänsten och kvarstod i befattningen till den 1.7.1674 även sedan han utsetts till kontrollör vid Stora Sjötullen (Almquist I:411). Vid kämnärsrätten den 10.10.1784 krävde han 30Tomt 9.20 7
dr smt av besökaren Anders Laurins hustru, som han på hennes begäran överfört till hennes man i Stockholm. Den 6.3.1690 fordrade häradshövding Erik Sparrman på sin svärfader överinspektör Erik Gyllenbergs vägnar Anders Olufsson på en summa penningar. Den 13.6.1691 omtalas sal kontrollören Anders Olufssons begravning i Gustavi räkenskaper.
Vad som kunde hända för en borgare, som samtidigt var kreatursägare, när djuren skulle föras från mulbetet utanför vallarna, framgår av denna berättelse den 14.11.1679, då kontrollör Anders Olufssons ombudsman Nils Krook vände sig mot Olof Mattsson i Mölndal. Då vittnade pigan Kerstin Larsdotter om att hon kommit med boskapen från Heden i Gamle Port och när Olof Mattsson kom körande med sin kärra och hon ”med de andra ropade, att han hålla skulle, ville han intet, ehuruväl en dräng med honom var, drog kärran något litet tillbakars av vindebroden, utan han slog Boskapen med sin piska och tre kor fölle av vindebryggan i vallgropen, då käran- dens ko fick skadan. Berättandes Bonden drucken wara och stälte sig helt obeskedelig och ville inte låta boskapem gå fram”.
Enligt Kerstin Håkansdotter ”kom boskapen i porten och bonden wed innersta vindebryggan, och de ropade, att han skulle hålla stilla, då fuller en dräng han hade med sig ville draga kärran tillba- kars men Olof Mattsson grente Boskapen och slog dem med en piska, att tre kor föllo av vindeb- ryggan neder i vallgropen, och då blef Anders Olofssons ko skadad af pålar, som de sedan uphi- elpte. Hon hade inte hört sådana ord, som bemälte Mattsson i sin skrift infört hafwer, nämligen att de wille köra Boskapen på bonden”.
Britta Nilsdotter vittnade att ”när tree stycken kommo af Broden ner i vallgropen” blev Anders Olufssons ko illa skadad på ryggen och i sidan.
För denna ko, som ”Olof Mattsson i öfwermod skall hafva kört af Broden wed Gamle Port i Wallgrafven, hwilken är fördärfvat worden” hade Anders Olufsson begärt 8 rdr. Rättens dom löd, att eftersom ”Olof Mattsson hafver med sin piska slagit kon, att hon däraf förskrämd blefwen och af Broden i vallgrafwen fallen” — skulle Olof Mattsson betala 7 rdr till Anders Olufsson. Sedan skulle bonden få taga till sig den fördärvade kon och ”bäst han kan nyttig göra”.
Anders Olufssons änka Ursilla (Ursilia Hansdotter) Wadst tycks ha varit invecklad i viss sam- handel med David Andersson. I Göteborgs magistrats registratur Ba:7 för den 21.8.1693 omtalas hennes supplik hos hovrätten och ”parternas mycket intrikata räkningar och contraräkningar”. När Berg (II:11–12, 111) säger, att släkten Wadst härstammade från en Hans Mattsson (se Ser måste detta innebära, att denne var far till Ursilia. Hennes begravning är antecknad i Gustavi rä- kenskaper för den 12.3.1698.
Kontrollör Anders Olufsson hade följande kända barn:
1) handlanden Gabriel Wadst, burskap 21.11.1701 (begr. D 3.4.1704). Änkan Elisabeth Rambe- au (begr. D 11.4.1737), dotter till handl. Matthias Assmundsson Rambeau och Brita Hansdotter, hade tidigare varit gift med den från Vänersborg stammande handlanden Johan Funke (Uddevalla dombok 1703, 230) och gifte efter Gabriel Wadst död om sig med handlanden och rådmannen Lars Hansson Liedgren (begr. D 31.3.1728, gift 1/ Jöns Andersson i Högens dotter Maria).
2/ Jacob Wadst. Han betecknades den 28.11.1692 vara medredare till Henrik Braun Johan, hä- radshövdingen i Fjäre härad Eric Stiernman samt till Gregorius Möllenhauer för ett fartyg för vilket den sistnämnde ersatte Peder Hansson som skeppare. Styrman var Erik Andersson Wik. Men det framgår (enligt en uppgift av adjunkt Per Wally, Norrköping) av hans i RR befintliga meritförteckning, att han först 1694 var färdig med sina studier i Uppsala och att han i början av
© Olga Dahl 2004
8 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807
1695 var auskultant i Göta hovrätt. Han blev rådman i Göteborg 1.1.1698 efter Erik Paulin, som hade blivit notarie. Han blev lagman i Västervik 1718. Enligt Wally torde han ha avlidit omkring 1744.
3) En dotter var gift med kontrollören Harald Arenberg (se nedan).
Var det ”madame Christina Wadst”, begr. D 14.3.1704?
4) En annan dotter Elisabeth övertog 7.3.1698 ett stolrum i Gustavi efter sin mor ”Sal Anders Olssons hustrus plats löstes av dottern Elisabeth Wadst”. Efter hennes död övertog hennes dotter Ursilia Edgren detta stolrum (14.4.1709). Elisabeth Wadsts make inspektör Jonas Edgren över- tog svågern Harald Arenbergs stolrum 10.4.1706 men också gården,
5) Annika Wadst (begr. som änka 24.2.1721 D) till vilken kontrollör Anders Olufsson den 25.12. 1578 löste stolrum. Hon och hennes man köpmannen Matthias Hansson, död 1692, var föräldrar till justitieborgmästare Johan Svedmarck, bosatt 7.24, efter vilken bouppteckning företogs 5.9.1743.
I Uddevalla dombok 1709 (sid 336b) står, att kyrkoherde Elias Parnovii änka Margareta Krakovia hade svågrarna rådman Wadst och inspektor Edgren samt att rådman Wadst var farbroder till Stina Parnovia. Kyrkoherde Elias Parnovii patronymikon var dock ”Svenonius”. Hade Ursilia Wadst tidigare varit gift med en Sven?
Namnet Sven fanns i släkten såtillvida, att Anders Olofsson kontrollörs trolige fader var en Olof Svensson. Parnovius var gymnasist i Göteborg 1672 och avled i Uddevalla 1708 som nyutnämnd professor och domprost i Åbo.
Harald Arenberg,
kontrollör Anders Olufssons måg, tidigare skriven 8.25 men var 1696 skriven för denna gård vid Östra Hamnen. Man känner inte hans härstamning men möjligen kan en antydan härom ligga i det faktum, att en länsman Anders Ohlsson i Göteborgs rådhusrätts protokoll (bou?) 1707 (s 341) omtalas ha sonen Olof Arenberg (också stavat Ahrenberg), som skulle bli skeppare och 26.4.1706 erhöll burskap. Harald Arenberg omtalas 5.2.1691 som tullskrivare vid Stora Sjötullen. År 1700 pantsatte han all fast och lös egendom på grund av egen och sina sal svärföräldrars skuld till Da- vid Amia (AIIb:4), som förmyndare till en Annika Joensdotter överlät Harald Arenberg hennes stolrum i Gustavi till Maria Börgesdotter den 23.8.1691. Till sin dotter Maria köpte han stolrum den 4.12.1699 efter Daniel Anderssons änka Christina Kock, som flyttat till Stockholm för om- gifte (EIIa:16, 1.3.1700). Maria Arenberg begravdes 1.10.1731 i Gustavi som änka efter Påwel Wallin (stämpelmästaren Paul Wallin)
Kontrollören Harald Arenberg begravdes i Gustavi den 12.4.1706 och hans änka den 4.4.1709. Hans stolrum övertogs den 10.4.1706 av svågern insp. Jonas Edgren och hans änkas stolrum den 14.4.1709 av dottern Stina Arenberg (var död 19.4.1711). Även en dotter Elisabeth Arenberg omtalas som ägare av stolrum i Gustavi.
Bouppteckning efter framlidne kontrollör Harald Ahrenberg och hans sal hustru (Christina?, se ovan) upprättades först den 7.5.1709 (Gbg bou 1709:542): boet innehöll mest böcker.
I en skrift utfärdad av Amias sterbhus ang. preferensen till kontrollören sal herr Ahrenbergs kvar- låtenskap skrev Johanna Ahlhielm, Hindrik Weddinghuusen (EIIa:22, 9.5.1710.)
Notarien Jonas Edgren